Improvisation i föreläsningar – så hanterar du oväntade situationer

Föreläsningar är sällan helt förutsägbara. Teknikstrul, oväntade frågor eller en diskussion som tar en ny vändning – allt kan hända. Hur kan du som föreläsare inte bara hantera, utan också dra nytta av, dessa oförutsedda händelser? Den här artikeln utforskar improvisationens roll och ger dig verktyg för att möta det oväntade i föreläsningssalen.

Vänd oväntade händelser till din fördel

Precis som livet självt är föreläsningar en resa med både planerade och oplanerade inslag. Istället för att sträva efter total kontroll, behöver du som föreläsare acceptera att det oväntade är en naturlig del av processen. Det handlar om att se möjligheter snarare än hinder. Genom att acceptera det oväntade kan du frigöra din kreativitet och skapa en mer engagerande lärmiljö, precis som beskrivs i artikeln om att acceptera det oväntade.

Känner du stressen komma krypande när projektorn plötsligt slutar fungera? Stanna upp och erkänn känslan. Genom att tyst bekräfta ”Jag känner mig stressad nu” minskar du risken för att fastna i negativa tankar och kan lättare fokusera på en lösning. Forskning visar att försök att undertrycka tankar ofta leder till att de blir mer påträngande. Att acceptera och identifiera dina känslor är första steget mot att hantera situationen konstruktivt.

Släpp taget och var flexibel

Att släppa taget om den ursprungliga planen är nyckeln till framgångsrik improvisation. Tänk dig att en student ställer en fråga som ligger utanför dagens ämne, men som väcker stort intresse. Istället för att avfärda frågan, kan du använda den som en språngbräda för att utforska nya perspektiv. Kanske kan du koppla ämnet till studenternas egna erfarenheter? Detta kräver att du accepterar dina känslor – stress, osäkerhet, behovet av att tänka om – utan att döma. Det handlar om att anpassa sig till en ny verklighet i föreläsningssalen.

Improvisation: Ett verktyg för dynamik

Improvisation kan vara mer än bara en reaktion på problem. Det kan vara ett aktivt verktyg för att skapa dynamik och engagemang. Tänk dig en föreläsning där oväntade vändningar ses som en tillgång.

Kunskapskabarén: Ett exempel på aktiv improvisation

Ett spännande exempel på detta är Kunskapskabarén, ett koncept utvecklat i Sverige och framgångsrikt implementerat vid Åbo Akademi. Här kombineras vetenskapliga föreläsningar med improvisationsteater. Forskare håller korta presentationer, varefter professionella skådespelare, utan förkunskaper om ämnet, improviserar scener baserade på innehållet. Läs mer om detta innovativa koncept hos Åbo Akademi. Denna oväntade vändning tvingar både föreläsare och publik att se på ämnet från nya, ibland humoristiska, perspektiv.

Föreläsarna i Kunskapskabarén beskriver en blandning av förväntan och nervositet inför improvisationerna. Detta visar att det oväntade kan vara både utmanande och berikande. Genom att aktivt skapa oförutsägbarhet kan föreläsningar bli mer levande, interaktiva och i slutändan mer effektiva i att förmedla kunskap.

Struktur i kaos: SBAR-modellen

Ett strukturerat tillvägagångssätt kan vara till stor hjälp när det oväntade inträffar. Inom vården används SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Analys, Rekommendation och Risker) för tydlig kommunikation i pressade lägen. Denna modell, som beskrivs i Vårdhandboken, kan anpassas till föreläsningssituationer.

SBAR i praktiken

SBAR-modellen kan användas i flera situationer, inte enbart vid teknikhaveri. Låt oss ta några exempel:

Exempel 1: Teknikhaveri

Projektorn slocknar mitt under en presentation. Istället för panik, använd SBAR internt: Situation: ”Projektorn fungerar inte.” Bakgrund: ”Vi är mitt i en genomgång av centrala begrepp.” Aktuellt tillstånd/Analys: ”Studenterna behöver visuellt stöd. Jag kan fortsätta muntligt och använda whiteboarden.” Rekommendation/Risker: ”Jag fortsätter muntligt och ritar. Risken är att det blir mindre visuellt, men jag kompenserar med tydlighet.”

Exempel 2: Oväntad fråga

En student ställer en komplex fråga som ligger utanför dagens ämne. Situation: ”En student ställer en avancerad fråga.” Bakgrund: ”Vi diskuterar grunderna, och frågan är relevant men tidskrävande.” Aktuellt tillstånd/Analys: ”Frågan är intressant, men ett fullständigt svar tar för mycket tid. Jag kan ge en kortfattad förklaring nu.” Rekommendation/Risker: ”Jag ger ett kort svar och erbjuder en mer detaljerad diskussion efter föreläsningen. Risken är att vi tappar lite tid, men fördelen är att vi adresserar frågan.”

Exempel 3: Tidsbrist

Föreläsningstiden är på väg att ta slut, men du har mer material kvar. Situation: ”Vi har ont om tid.” Bakgrund: ”Vi har gått igenom de viktigaste punkterna, men några delar återstår.” Aktuellt tillstånd/Analys: ”Jag kan sammanfatta de återstående delarna kortfattat.” Rekommendation/Risker: ”Jag sammanfattar och hänvisar till kurslitteraturen för fördjupning. Risken är att informationen blir komprimerad, men fördelen är att vi hinner med allt.”

Kommunicera med studenterna

Oavsett situation, kommunicera tydligt med studenterna. Förklara vad som händer och vad du gör åt det. Exempel: ”Tyvärr har vi problem med projektorn, men jag fortsätter muntligt och använder whiteboarden. Är alla med på det?”. Genom att involvera studenterna visar du att du har kontroll och bryr dig om deras lärande.

Bygg upp din resiliens

Forskning vid Linköpings universitet visar att mänsklig anpassningsförmåga, eller resiliens, är avgörande i komplexa system. Resiliens handlar inte bara om att reagera på problem, utan också om att vara proaktiv.

Fyra nycklar till proaktiv improvisation

Resilient Engineering, som det kallas, bygger på fyra hörnstenar. Dessa är relevanta även för föreläsare:

Föruse: Tänk igenom potentiella problem i förväg. Vilka tekniska problem kan uppstå? Vilka frågor kan vara svåra att besvara? Genom att förbereda dig mentalt på olika scenarier blir du mindre överraskad när något oväntat inträffar.

Övervaka: Var uppmärksam på studenternas reaktioner under föreläsningen. Visar de tecken på förvirring eller frustration? Genom att vara lyhörd för signaler kan du tidigt upptäcka om något behöver justeras.

Agera: När en oväntad situation uppstår, agera snabbt och effektivt. Improvisera en alternativ förklaring, använd whiteboarden, eller ställ en motfråga till studenterna för att skapa en diskussion.

Lära: Reflektera efter varje föreläsning. Vad gick bra? Vad kunde ha gjorts bättre? Genom att dra lärdomar av dina erfarenheter, både positiva och negativa, utvecklar du din improvisationsförmåga.

Tre steg: Andas, acceptera, anpassa

Inspirerat av Stardust Consultings tips, kan vi sammanfatta en enkel men effektiv strategi i tre steg:

Andas: När något oväntat inträffar, ta ett djupt andetag. Det ger dig tid att tänka klart och minskar stressen. Detta korta uppehåll kan vara avgörande för att fatta rationella beslut.

Acceptera: Allt kan inte kontrolleras. Tekniken kan krångla, studenter kan ställa oväntade frågor, och tiden kan rinna iväg. Acceptera att detta är en del av föreläsningsdynamiken. Fokusera istället på det du kan påverka – din reaktion.

Anpassa: Var flexibel och beredd att ändra din plan. Se oväntade frågor som möjligheter till fördjupning, inte som störningsmoment. Kanske behöver du korta ner en del av föreläsningen, ändra ordningen på punkterna, eller hitta på ett nytt exempel. Var inte rädd att prova nya metoder.

Förberedelser och improvisation

Precis som företag behöver förbereda sig för det oväntade, vilket diskuteras i artikeln om att förbereda företag för det oväntade, behöver du som föreläsare vara förberedd. Identifiera potentiella risker – teknikstrul, svåra frågor, tidsbrist. Var väl insatt i ämnet, men var beredd att avvika från planeringen.

Mental träning för föreläsare

Gå igenom olika scenarier i huvudet. Hur hanterar du ett teknikhaveri? En fråga du inte kan svara på? En student som stör? Genom mental träning blir du mer förberedd och kan agera snabbare och lugnare.

Öppen kommunikation

Om något oväntat inträffar, var tydlig mot studenterna. Förklara vad som händer och vad du gör åt det. Inkludera dem gärna i lösningen. Detta skapar en känsla av trygghet och gemenskap.

Sammanfattning: Improvisation skapar engagemang

Improvisation handlar om att skapa en levande och engagerande lärmiljö. Genom att vara förberedd, flexibel och lyhörd kan du vända oväntade situationer till möjligheter att fördjupa lärandet och skapa en starkare relation till dina studenter. Genom att acceptera det oväntade, använda SBAR-modellen, vara proaktiv, andas, acceptera och anpassa dig, samt förbereda dig mentalt och praktiskt, kan du hantera det oförutsedda. Kommunicera tydligt och se improvisation som en möjlighet. Omfamna improvisationens konst och förvandla utmaningar till möjligheter!